9 december 2009

Känns ju som en evighet sen man skrev något sist, kanske det var också, allr är ju relativt. När man längtar blir mycket lätt allt till en evighet. Speciellt när det härliga julen kommer, en tradition som vi firar alla år och alltid med familj. det blir ju därför lite att fira utan alla man älskar och i ett helt annat country liksom där solel skiner och där man kan ta sig ett dopp i havet efter kalle anka. om dom har kalle det vill säga, ahh, det lär dom ju inte, skit. Men men jag är ju här för att lära och uppleva nya saker, och jag tror jag överlever.

Inte värsta inläget men åtminståne nått. nu blir det prat med underbara flickvännen och sen sleep.:)

Älskar dig Ana, du är bäst och vackrast
Det finns ingen som du

/ B J Fransson


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0